LED-belysning har gjort stora framsteg från den tid då den bara användes som indikatorer i små prylar. Nu har drivkraften att vara mer miljövänlig lett till att äldre typer av belysning i allt större utsträckning ersätts av LED-lampor. Tyvärr har övergången till miljövänlig belysning sina egna problem.
Vi vill inte skrämma dig; det finns absolut ingen anledning att börja ta bort alla LED-lampor du har i ditt hem. Först måste vi börja förstå hur denna typ av belysning faktiskt påverkar vår hälsa. LED-belysning är förmodligen en av de vanligaste, icke-nativa EMF-strålningskällorna vi utsätts för dagligen. Mobiltelefoner och bärbara datorer, liksom hemmabelysning, använder alla LED-lampor. Exponering för detta är känt för att leda till åldersrelaterad makuladegeneration (AMD), vilket är den främsta orsaken till blindhet i USA och andra länder. Dessutom har studier visat att det blå ljuset (som avges av LED-lampor) begränsar produktionen av melatonin (något vi människor behöver för att hjälpa oss att sova och regenerera.
Förstå LED-lampor
Du undrar säkert; ”varför är det bara LED-belysning?” Till skillnad från andra typer av glödlampor avger LED-lampor ett annat ljusspektrum. De flesta LED-lampor består av en blå LED, en driv-LED och ett fluorescerande skikt som täcker den blå LED:en. Detta omvandlar det blå ljuset till längre våglängder och skapar ett gulaktigt ljus. Detta, kombinerat med det kvarvarande blå ljuset, skapar ett vitaktigt ljus som till största delen består av blått ljus. LED-lampor avger inte närinfrarött eller infrarött-A, vilket fysiker anser vara enbart termiskt spill. Även om detta vita ljus är mycket önskvärt i de flesta hem eftersom det är klarare och ljusare, kan det orsaka skador på näthinnan – något som inte kan repareras av kroppens immunsystem.
LED-lampor avger lägre frekvenser — blått ljus — och inget infrarött (varken närinfrarött eller infrarött-A). Ett överskott av blått ljus genererar faktiskt reaktiva syreföreningar (ROS), vilket kan orsaka betydande skador på cellstrukturer. Blått ljus orsakar ROS-skador i dina vävnader, och denna stress behöver balanseras med närinfrarött ljus. Som nämnts tidigare kan blått ljus också minska melatoninproduktionen, vilket våra kroppar särskilt behöver på natten när det är dags att sova. När du använder LED-lampor ökar du skadorna och minskar chanserna för reparation och regenerering. I grund och botten är allt som stör vår sömn extremt negativt.
Ska jag byta tillbaka?
Så, vad ska du göra? Det är inte hållbart att gå tillbaka till glödlampor; de drar så mycket ström, kostar mycket mer, är dåliga för miljön och dessutom är de inte så lätta att hitta nu när många platser har börjat förbjuda dem.
Ett annat alternativ är att byta till CFL-lampor eller kompaktlysrör. Dessa kräver mindre ström för att lysa, men de har också sina egna problem. CFL-lampor innehåller en liten mängd kvicksilver, som är giftigt, vilket gör dem svåra att kassera och en potentiell fara om de går sönder. Vi rekommenderar inte heller detta.
Oroa dig inte, det handlar inte bara om att välja det minst onda… det bästa du kan göra är att förstå vilken typ av LED-lampor du ska leta efter när du handlar belysning. Noggrann övervägning kan göra stor skillnad, särskilt när det gäller vår hälsa.
Hur identifierar du vilka LED-lampor som är hälsosammare?
Så vilken typ av LED-lampa ska du välja? Det självklara svaret skulle vara ”den som inte skadar mina ögon.” Men det kan vara lite svårt att avgöra, men vi ska försöka hjälpa dig.
Du kan hitta ett brett utbud av LED-lampor på marknaden, etiketter som ”kallvit” och ”varmvit” kommer till exempel att bli märkbara nu. Först och främst avger kallvita LED-lampor en hög mängd blått ljus, vilket betyder att du kanske vill undvika dessa.
Varmvita LED-lampor är lite knepiga. De ger visserligen ifrån sig ett varmt ljus, men låt dig inte luras – de avger faktiskt inte rött ljus, vilket är den våglängd som ger ifrån sig närinfrarött eller infrarött-A. Värmen kommer egentligen från att det blå ljuset maskeras med höga mängder orange och gult. Vissa LED-lampor har mindre blått i sitt ljus, vilket gör spektralfördelningen nära glödlampors. Tyvärr berättar inte förpackningen om det anpassade spektrumet. Du behöver verktyg för att mäta ljuskvaliteten för att veta exakt vilket ljusspektrum du får.
Vårt lilla råd till dig när du väljer en LED-lampa är att tänka på solen. Vi vet att det låter lite konstigt men häng med oss. Den bästa typen av ljus är naturligt ljus, som har ett CRI på 100. Glödlampor och ljus ger ifrån sig ett ljus som ligger nära detta värde (vilket är anledningen till att de ser så bra ut när de används som stämningsbelysning). Det du letar efter är en lampa som har ett fullt rött spektrum (R9) med ett CRI på cirka 97, vilket vanligtvis är det mesta du kan få med en LED-lampa. En annan detalj du bör titta på är färgtemperaturen. Det finns två typer: Fysisk färgtemperatur och korrelerad färgtemperatur.
Var uppmärksam på färgtemperaturen
Fysisk färgtemperatur är den temperatur lampan avger i grader Kelvin (K). Detta omfattar halogen, glödlampor, ljus och solljus. Det betyder att själva ljuskällan är lika varm vid beröring som den angivna färgtemperaturen. Till exempel har solen en färgtemperatur på 5 500 K. Hypotetiskt, om du skulle röra vid solen, är dess temperatur verkligen 5 500 K. Glödlampor har faktiskt en maximal temperatur på 3 000 K eftersom allt högre än så skulle smälta glödtråden.
När det gäller korrelerad färgtemperatur mäter den hur ljuskällan uppfattas av det mänskliga ögat. Det är mer en jämförande mätning, där en korrelerad färgtemperatur på 2 700 K helt enkelt ser ut som en naturlig ljuskälla med en färgtemperatur på 2 700 K, men deras fysiska temperaturer behöver inte stämma överens. Med det sagt, även om ljuset ser likadant ut, har de vanligtvis inte samma kvalitet och effekt på din kropp på cellnivå. Du måste vara säker på att inte luras av vad dina ögon ser. Ljuset som avges av dessa lampor är mestadels blått ljus, vilket återigen kan vara skadligt när det finns för mycket av det i miljön.
Vi vet att allt detta kan verka lite förvirrande, så som en enkel jämförelse har glödlampor en färgtemperatur på cirka 2 700 K medan en LED som är märkt att ha samma ljusstyrka som en glödlampa kan nå så högt som 6 500 K. Det bästa är att skaffa en LED-lampa som har en korrelerad färgtemperatur som ligger nära dess fysiska färgtemperatur. På så sätt får du en bättre ljuskvalitet som inte påverkar dig lika mycket på cellnivå.